En fråga som många människor ofta ställer sig själva i tystnad är: ”Hur känns det att döda en annan människa?”. Det kan jag svara på. Man kan jämföra det med att knulla. Både mord och knull innefattar en aning förarbete för att sedan mynna ut till en gnutta koncentration för att avslutas med efterkänslan. Ibland är den bra och ibland är den mindre bra.

Jag minns en gång då jag tog en hem en tillsynes skön syriantjej (efter ganska mycket jobb med henne, bla var jag tvungen att sitta i samtal öga mot öga med hennes brorsa). Hon ville spela fin och trodde hon kunde ligga naken på mig och glida fram och tillbaka över kuken som en gröna lund-attraktion men utan att få komma in i henne. Stora köttiga tuttar dippades i ansiktet på mig medans hennes saft-blöta fitta lämnade hala snigelspår över hela mig.

”Nu får det vara nog!!!!!!” skrek jag och attackerade in i henne som en riddare med lans.

2 minuter senare var det dags för att släppa den motherload som gud velat glömma. Hon tittar på mig leendes och säger:

”Jag ska vara busig”.

Så hon går ner för att svälja min livs-sås. Jag ler av bara tanken på att få se henne chockas av det tjocka, aggressiva tvåhandssvärdet som kommer penetrera hennes svalg vilken sekund som helst. Allt pirrar till och jag ligger i pulserande spasmer med hela kroppen och tömmer rytmiskt kanonen i hennes pratglada mun (som nu höll käften för omväxlingens skull).

Nanosekunder efter börjar hon hulka och hosta ut stora vita och rykande klumpar ur munnen, hennes ögon tåras. Allt som händer nu i efterhand önskar jag inte ens min värsta fiende. Hennes söta ansikte börjar morphas om till en knäckehäxa. Hennes lena haka förvandlas till en svart grovskäggig häx-haka, hennes köttiga tuttar förvandlas till två hängiga testiklar med alldeles för stora vårtgårdar och hennes sköna fitta förvandlas till en scout-tillverkad råbandsknut av den grövre repmodellen. Här sitter jag med slaknad hängballe och tittar på en kvinnlig dvärg med skägg, hängtuttar och världens största bullfitta med donut-glasyr över hela kroppen…som stinker!

Hon fick åka hem snabbare än kvickt och jag hade enorma svårigheter att komma över denna incident. Tog mig veckor att bli normal igen.

Samma sak gäller att lägga den iskalla pip-mynningen mot någons panna och trycka av. I många fall tar motivet över och du kan med sinnesro lämna den döda kroppen liggandes utan en sekund av ånger. Men i fall där man måste ta livet av en nära och kär kan det bli svårare.

Och så till min slutsats; Känslor och ånger är bara en försvarsmekanism i våra primitiva hjärnor. Ungefär som det påstådda kräkmedlet i i-lands-sprit. I själva verket finns det inte där men den skapar en placebo-effekt. Likadant med våra hjärnor.

Fredag idag, så det är bara att köra på!!! Mörda, knulla och lev livet!

SHEM